Jag hade förväntat mig att det skulle vara lite jobbigt då jag har hört att vissa frågor man får är lite absurda och nästan nedvärderande.
Vi har till och med funderat över att gå till rådhuset först för att slippa mötet.
Men oj vad förvånad jag blev, damen i fråga lade fram papper med våra namn på och visade på de datum där barnen borde blivit till, inte en enda fråga om Nick hade varit hos mig då eller inte.
Hon frågade lite i förbifarten om hur vi hade träffats, men det var allt, fattar ju att det ingick i hennes rutin, men hon gjorde det på ett snyggt sätt :)
Vi skrev på papper om delad vårdnad och faderskapet om tvillingarna. Till de senare två behövdes två vittnen, vilket visade sig vara det svåraste med hela mötet :) de var inte helt lätta att hitta.
Med dubbla uppsättningar papper blev det MÅNGA signaturer att skriva. Vet ni hur svårt det är att skriva med tjocka korvfingrar när man dessutom har publik? tror inte två av mina signaturer ser likadana ut hihi. Så nu kan barnen få Nicks efternamn när dom kommer ut :)
Detta betyder även att han står som fader om något händer mig eller barnen, vilket jag tycker är skönt!
95% av mig vill att barnen stannar kvar i magen tills v 34 om det går, medan 5% av mig vill att de kommer ut nu, det vore skönt om de fanns med mig på utsidan där jag kan titta på dom och känna på dom och fatta att de är verkliga, halva min hjärna stänger av att jag är gravid och låtsas inte om något, sätter mig i ett känslolöst vakuum. Men jag vll ju att de stannar kvar ändå och får en chans att växa och mogna.
Samtidigt vet jag ju att det är nästan lika jobbigt för min och Nicks familj, det är deras barnbarn/syskonbarn eller liknande också, jag vet ju hur mycket jag har älskat mina kusinbarn och mina nära vänners barn direkt, känt att dom har varit en del av mig med, självklart känner våra nära samma sak.
Insåg att jag antagligen inte kommer att åka mer till mitt vattenhål Dalsjöfors innan barnen är ute, kändes lite tufft, samtidigt vågar jag juh inte planera något alls, vet inte hur länge jag får stanna hemma och när jag åker in. Även om jag stannar hemma får jag juh inte göra så mycket utan ska bara vila.
Vilandet är väldigt tråkigt, men ganska ok, är offantligt trött nu. Tar ganska mycket på psyket att vara orolig, åka på alla koller och ha alla möten. Känner med Nick som måste vara på jobbet, träffa barn hela tiden och sen passa upp på mig. inte undra på att vi båda slocknade i soffan igår halv tio :)
Denna veckan har det varit Ultraljud, tandläkarbesök, lunch med kollegor, Lunch med Ullis, besök hos BM, besök på Genspec. besök på familjerätten och fika med en annan tvillingmamma, så det är väl kanske bra att jag fått order om att vila hehe, hade aldrig haft en chans att hinna allt om jag inte var sjukskriven.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar