Idag när vi kom till Neo höll jag på att börja gråta, dom hade plockat bort c-pap:en från Jonathan! En vecka gammal är han nu och ändå så stark!
När vi kom hade han inget i ansiktet och inget på huvudet, jag kunde för första gången sen han föddes se hans ansikte och huvud utan något som täckte!
Vilken underbar känsla, kändes som att jag för första gången på riktigt fick se min son! Och han är vacker och han har verkligen så många utryck för sig :)
Än så länge har han klarat sig 11h utan att behöva få tillbaka den förhatliga luften i näsan :) duktiga kille! Men vi räknar med att det kommer att komma några återfall.
Nackdelen med att vara utan c-pap är att han får pulsfall, han går ner lågt i puls med jämna mellanrum och tillbaka upp. Det är helt normalt på så små barn, men det skrämmer ändå livet ur hans stackars föräldrar varje gång.
Han hade precis lite dålig syresättningen, men de har lagt en mask en bit framför ansiktet på honom som gör att luften han andas in är lite mer syrehaltig, så nu är han uppe på bra nivåer igen.
När vi kom tillbaka efter att ha ätit väntade en fin påse med paket från gruppen för extremt prematura barn genom Ulrika och Melvin, väldigt uppskattat och så himla fint!!! Vi blir väldigt berörda av hur många som bryr sig, verkligen bryr sig!
Idag är en bra dag, så bra den kan vara :)
Jonathan äter bra med mat, bajsar när pappa försöker byta blöja, har gått upp 20g sen sist och andas själv! Älskade lilla hjärtat håller på att växa till sig :)
Jag tror han går över kilot redan på torsdag och nick på söndag, kanske blir nick som får rätt då han borde stanna av lite i viktuppgången då de tagit bort fettet han får intravenöst.
Har gjort åt närmare 6000:- idag, starkt jobbat för en som knappt ser annat än sjukhuset och lägenheten. Köpte bärsjal och kängrukläder för 4000 och en egen bröstpump. Får se om jag behåller den som vi hyr med, då den är snäppet vassare. Men det kändes som vettiga saker att lägga försäkringspengarna från snitt och havandeskapsförgiftningen på.
Märks att vi blir veckovilla här, tänkte åka och kolla på vagn på lunchen, men söndagar är det väldigt lite som är öppet efter fem hihi.
Men gud vad gullig den sista bilden är, tänk att han kan andas själv och är så liten! Det är otroligt faktiskt! :)
SvaraRaderaVad fin han är, så mycket hår! <3
Hade också massa hår när jag föddes :)
RaderaVisst är det en härlig bild, är så löjligt stolt <3
Hi hi! Fina lilla plutt! <3
SvaraRaderaVisst är han fin <3
RaderaHej! Känner igen mig i mycket du skrivit, hade en liknande graviditet med misstankar om kromosomfel, fostervattensprov och oro.. och nu är det bara tre månader sen vi satt på gröna salen med vår överlevande lilla tvilling. Nu e vi hemma på permission. Beklagar eran sorg och hoppas allt går bra nu, det är ju helt otroligt att han fixar att vara utan cpap redan! /Isabell W från facebookgruppen
SvaraRaderaÄr ledsamt att höra att fler har samma erfarenheter, men det verkar vara många tankar som är samma för alla prematurföräldrar... Kram och beklagar er sorg!
RaderaOj vilka fina bilder, vad duktiga ni är alla tre!
SvaraRaderaHelt underbara bilder<3
SvaraRadera