Idag är det jobbigt, känner att den där hormonchocken eller vad man kallar det är på riktigt, känner mig helt nere.
Hjälpte inte att vi var uppe och lämnade mjölk sent igår, de berättade att Leo fortfarande har lite blod i lungorna och att han blöder lätt. Det kan tyda på att njurarna inte fungerar som dom ska. Men det var skönt med en sköterska som visade hur vi kan finnas där och stötta honom utan att störa, för han gillar inte att bli störd, han vill vara kvar i magen och vara ifred.
På vägen ner träffade vi läkaren som snittade mig, hon sa att det är ett mirakel att han lever, och hon följer oss!
Jag önskar jag kunde gå upp och krama honom och ge honom all den kärlek jag känner, och all energi han behöver.
Och när det kändes som jobbigast var vi uppe och de har vänt Leo utan problem och det var mindre blod i lungorna. Tror vår positiva energi vi försökte ge inatt lönade sig :)
Håller tummarna för dina gossar, allra mest för lille, lille Leo! Skickar lite god energi ut i universum för dina gossar! Ska be alla tvillingmammor i Facebookgruppen "Vi som har eller väntar tvillingar eller fler..."
SvaraRadera( https://www.facebook.com/groups/tvillingarellerfler/ ) att göra detsamma!
Varm kram från en tvillingmamma till en annan!
//Louise
Hittade hit från Fb gruppen, jag håller tummarna för er. Jag tänkte som så att när vi var i salen hos vår Vilja skulle jag vara positiv och inte försöka gråta för jag ville att hon skulle få positiv energi. Precis som du skrev. Jag brukade visualisera framtiden också( en positiv sådan). Men naturligtvis grät jag en väldigt massa, men nu är hon 4 och en pigg och envis liten tjej. Hon föddes i vecka 25+5 ( 725 gram och 32 cm lång). Och fick operera magen 4 ggr under sin första levnadsvecka, och det var bara början på alla hennes problem.
SvaraRadera