När vi kom idag låg Jonathan högt i syrebehov, vilket gjorde mig lite nedstämd, sen gick jag veta av en slump att det skulle komma nya tvillingar in på rummet, ingen verkar fatta att jag kan behöva lite förvarning.
Så, ledsen och lite irriterad idag, känner att jag inte har mental styrka för att något litet ska gå emot mig.
Sen uppdaterade inte bloggen mitt inlägg om Leo igår, så det får komma idag istället.
Mår lite bättre bu närmare lunch då Jonathans syrebehov gått ner till 27 igen.
Så mycket av mitt välmående är knutet till det, utan ett minimalt syrebehov får han inte bli av med cpap och då inte komma till rum. Har levt såhär över en månad nu och det tär på folk i vanliga fall, så det är inte konstigt vi tycker det är jobbigt med allt vi ska hantera med Leo också.
Han är fin vår lilla Jonathan och han sover gott på pappas bröst :)
Nedersta fotot är till dig mamma: visst ser det ut som om han har min pappas ben ;)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar