Jävla Hormoner!

Idag är det mycket hormoner i kroppen! Känner mig tjock otymplig trött, rastlös och allmänt kass som låter Nick göra det mesta.
Jag har orkat mig på att städa badrummet medan han resten av lägenheten... Och nu står han i köket ock lagar mat medan jag sitter i soffan och bloggar, knappast en juste fördelning :(
Jag vet att han tycker att det är helt rätt, men det hindrar inte mig från att tycka det är jobbigt, jag är inte van att vara den "lata" i ett förhållande!

Varför kan man inte styra sina tankar? När jag stod i duschen innan dök ovälkomna tankar upp, som tänk om vi kommer behöva begrava ett av våra barn, men även praktiska saker poppar upp som vilken tur att vi tecknade gravidförsäkringen så att vi har råd att göra den så fin som möjligt isåfall. Va är det för fel på mitt huvud, varför kan jag inte bara sticka det i sanden och tro på det bästa? Allt kan ju faktiskt gå bra med!
Trött, sjuk och massa hormoner är tydligen ingen bra kombo...
Tur igen jag har nick som kramar på mig!